lördag 2 maj 2009

Frihet Kärlek Socialism

Igår var en av mina allra stoltaste SSU dagar, vilket väder, vilken uppslutning, vilken kraft, vilken fest!

Gubbgänget som halvt om halvt krävde Wanja och Sahlins avgång fick nog sätta många av sina ord i halsen igår. Självklart har man rätt att vara kritisk och självklart har man rätt att vilja välja nya ledare. I ett demokratiskt parti har alla medlemmar rätt att föreslå ordförande och alla medlemmar har rätt att driva politiska förslag. Vi är många som kämpar hårt för en progressivare politik. Det är synd att Dennis Bäckman och co. väljer att haka på det borgliga mediadrevet istället för att lägga fram förslag på nya ordföranden till Socialdemokraternas respektive LOs kongress (mig veterligen har det i alla fall inte gjorts). Bäckman "får ont i magen" av att de egna leden säger att de aldrig kommer att rösta på Mona, en lösning i nuläget hade varit att göra som alla vi andra, sluta upp i leden, prata politik, förklara att det är politiken och vilken framtid den innebär som är det viktiga, inte individen. Istället så är det just Bäckman och hans kamrater som sprider bilden till "de egna leden" att de inte bör stödja Mona och Wanja.

Både Wanja och Mona var igår bra företrädare för den rörelsen som nu verkar växa sig starkare igen. I tåget i Stockholm var vi från SSU Staden fler än på länge och våra 50 röda fanor bars med stolthet och glädje genom staden. Det värmer att vara en del av en rörelse med så mycket energi.

Vi går nu snart in i slutspurten av valrörelsen inför Europaparlamentsvalet den 7:e juni och det känns fantastiskt att göra det efter gårdagens nytändning. 1:a maj var en gemensam upplevelse av framtidshopp.

Jag hoppas att partiledningen och alla andra kamrater tar sig tid att läsa Tvärdrags nyligen släppta bok, Snart går vi utan er, den kan ge den extra tankeställaren som avgör om det återfunna framtidshoppet utvecklas till folkrörelse och ett rättvisare samhälle eller ej. Fokus skriver bl.a. om Tvärdrags bok i senaste numret.

Själv var jag siste talare vid La Mano på morgonkvisten

Kamrater
Vi måste kämpa tillsammans
Låt oss våga tro på oss själva igen
Låt oss kämpa för rättvisa, jämlikhet, solidaritet
För en värld där marknaden och kapitalet inte tillåts prioriteras framför människan

Läs även andra bloggares åsikter om:, , , , , och

1 kommentar: