Vad hände nu?

Jag hoppas att Margot Wallström är felciterad, eller att citatet åtminstone tagits ur sitt sammanhang, i dagens svd. Självklar får Margot ge hur många komplimanger hon vill till Reinfeldt och det är kanske bra om hon kan betrygga folket med att Alliansen kommer att klara av ordförandeskapet i EU, men varför hon skulle behöva relatera det till den socialdemokratiska regeringens insats är oförståeligt. Som sagt var, jag hoppas Svd vridit artikeln. Annars måste jag säga att det vore en dolkstöt i ryggen om en av Socialdemokraternas mest framträdande personer väljer att baktala det egna partiet i en av landets borgerligaste tidningar...

1:a maj var en fantastisk uppvisning i brinnande engagemang och stolthet och det vore härligt med fler företrädare som agerade så!

Läs även andra bloggares åsikter om Margot Wallström,

Frihet Kärlek Socialism

Igår var en av mina allra stoltaste SSU dagar, vilket väder, vilken uppslutning, vilken kraft, vilken fest!

Gubbgänget som halvt om halvt krävde Wanja och Sahlins avgång fick nog sätta många av sina ord i halsen igår. Självklart har man rätt att vara kritisk och självklart har man rätt att vilja välja nya ledare. I ett demokratiskt parti har alla medlemmar rätt att föreslå ordförande och alla medlemmar har rätt att driva politiska förslag. Vi är många som kämpar hårt för en progressivare politik. Det är synd att Dennis Bäckman och co. väljer att haka på det borgliga mediadrevet istället för att lägga fram förslag på nya ordföranden till Socialdemokraternas respektive LOs kongress (mig veterligen har det i alla fall inte gjorts). Bäckman "får ont i magen" av att de egna leden säger att de aldrig kommer att rösta på Mona, en lösning i nuläget hade varit att göra som alla vi andra, sluta upp i leden, prata politik, förklara att det är politiken och vilken framtid den innebär som är det viktiga, inte individen. Istället så är det just Bäckman och hans kamrater som sprider bilden till "de egna leden" att de inte bör stödja Mona och Wanja.

Både Wanja och Mona var igår bra företrädare för den rörelsen som nu verkar växa sig starkare igen. I tåget i Stockholm var vi från SSU Staden fler än på länge och våra 50 röda fanor bars med stolthet och glädje genom staden. Det värmer att vara en del av en rörelse med så mycket energi.

Vi går nu snart in i slutspurten av valrörelsen inför Europaparlamentsvalet den 7:e juni och det känns fantastiskt att göra det efter gårdagens nytändning. 1:a maj var en gemensam upplevelse av framtidshopp.

Jag hoppas att partiledningen och alla andra kamrater tar sig tid att läsa Tvärdrags nyligen släppta bok, Snart går vi utan er, den kan ge den extra tankeställaren som avgör om det återfunna framtidshoppet utvecklas till folkrörelse och ett rättvisare samhälle eller ej. Fokus skriver bl.a. om Tvärdrags bok i senaste numret.

Själv var jag siste talare vid La Mano på morgonkvisten

Kamrater
Vi måste kämpa tillsammans
Låt oss våga tro på oss själva igen
Låt oss kämpa för rättvisa, jämlikhet, solidaritet
För en värld där marknaden och kapitalet inte tillåts prioriteras framför människan

Läs även andra bloggares åsikter om:1:a maj, LO, Socialdemokraterna, Uppropet, Wanja, Mona Sahlin och SSU

Högskolestudier skall förbli en klassfråga om Alliansen får bestämma

Studiesociala kommitténs förslag innehåller fler problem än det mest uppenbara, att tiden för många att få studiemedel förkortas från 6 till 4 år.

Det mest uppenbara problemet är kommitténs förslag om att begränsa tiden för studiemedel. Det är traditionell kass högerpolitik, ett sätt att se till att vi upprätthåller klassskillnaderna, de som har möjlighet att ta en master och de som inte har det (vilket kommer bli främst de från studieovana hem). Möjligheten att komma på efter ett par år att man valt fel studieinriktning försvinner för en stor del av befolkningen eftersom att det kommer att bygga på att det finns pengar i familjen som kan betala ens studietid efter dessa 4 år om man inte valt rätt inriktning från början.

Även höjningen av fribeloppet kan bli ett problem. Ett bra förslag vore att höja studiemedlet, sänka fribeloppet och undanta sommarmånaderna, på så vis skulle alla kunna arbeta hela sommaren utan att det påverkar studiemedlet.
Problemet med att höja fribeloppet är att det kommer att bli ännu en faktor som gör att människor faller bort från utbildningen. Många behöver arbeta extra för att ha råd att studera, det är framförallt de som inte har föräldrar som kan bidra, men när arbetet tar för mycket energi så är det studierna som drabbas. Återigen: En faktor som gör att de som kommer från studieovana hem relativt sätt oftare hoppar av sina studier. Med den begränsade tiden för studiemedel blir det också svårare att återgå till studierna igen om man ångrar sig efter ett avhopp.

Det är självklart bra att kommittén vill höja studiemedlet, men ens om man bortser från försämringarna så är inte höjningen tillräcklig. Allt som allt verkar det som att Alliansen kommer få som de vill: Endast en samhällselit ska ha en masterutbildning i bagaget och så många som möjligt ur arbetarklassen ska inte ha någon högskoleexamen, på så vis säkerställer man att det finns en stor arbetarklass som kan konkurrera om samma arbeten och hålla lönerna nere.

Skriv under namninsamlingen mot förslaget: http://sabbaintestudiemedlet.nu
Läs även andra bloggares åsikter om: studiestöd, Studiesocialakommittén och CSN

Vem kan man då lita på?

Jag förstår frustrationen. Jag tycker det är helt åt h*lv*tte med de gigantiska pensionsutbetalningarna. Det är helt oacceptabelt att de med störst inkomst också skall få 770 000 kronor i månaden avsatta till sin pension.

Men för allas vår skull, köp inte medias hetsjakt på Wanja Lundby-Wedin.
Att DN och svd väljer att bedriva hetsjakt mot LOs ledare är knappast oväntat, om än beklagligt, men att Dala-Demokraten och många av våra egna går i den mediala fällan, mycket för att göra sig sitt eget namn kan man tänka, är pinsamt.

Jag håller med om problematiken. En styrelse med 50% LO folk borde inte godkänna guldkantade avtal, som företrädare för LO kollektivet och arbetarklassen borde det vara självklart att motsätta sig extra miljoner till de redan förfördelade.
Men det är inte Wanja som borde hängas, det är inte LOs fel att vi har ett samhälle som ständigt premierar de redan rika. Wanja tillhör dem som faktiskt slåss för ett annat samhälle, Wanja är en av de företrädare som vi verkligen behöver, en av få som står upp för arbetarklassen, klart som f*n att liberalerna och de borgliga vill bli av med henne!

Sverker Sörlin skriver vettigare om frågan i DN kultur idag, för problemet är kulturen med bonusar, att de rika gör sig själva rikare genom att göra uppblåsta värden till likvida medel, åt sig själva. Det är inte Wanjas fel.

Så snälla, låt inte borglig media hetsa oss att skandera avgång för en av våra främsta företrädare. Kräv ett annat samhälle istället!

Läs även andra bloggares åsikter om: bonusar, LO, Wanja och bolagsstyrelser

Vilseledande och kass människosyn - förslaget om avskaffandet av EBO

Både moderater och socialdemokrater gör utspel om att de vill avskaffa lagen om eget boende (ebo) som innebär att asylsökande har möjlighet att välja om de vill hitta eget boende eller om de vill bo på flyktinganläggningar.

Av förespråkarna för avskaffningen används ofta argument om att ebo gör att nyanlända får svårare att komma in i samhället, alltså får jobb i mindre utsträckning. Att detta är direkt felaktigt kan man se i boverkets rapport och det är direkt beklagligt att politiker med avsikt vill förleda dels sina egna medlemmar för att de skall rösta "rätt" och dels befolkningen för att få opinion för förslag som saknar vettiga argument. Bra inlägg om de direkt felaktiga argumenten har Kristina Persdotter skrivit på Utredarna.

Jag vill dock lyfta fram ett annat aspekt och det är människosynen som denna politik präglas av. Det är beklagligt att både sossar och moderater så villigt flirtar med de främlingsfientliga. Båda partierna har misslyckats med att föra en vettig bostadspolitik, i Stockholm verkar båda partierna direkt sakna bostadspolitik. Moderaterna har dessutom fullständigt misslyckats med sin arbetsmarknadspolitik eftersom att arbetslösheten stiger. När det gäller utspelet om ebo visar det framförallt att partierna misslyckats fullständigt med integrationspolitiken. Vi som lever i verkligheten, som går i Stockholms skolor, som bor i förorterna, ser varje dag hur integrationspolitiken misslyckats. Från riksdagen, regeringen och 68:an i Stockholm gör man det som vanligt enkelt för sig och pekar på de asylsökande, de är problemet och om vi ger dem mindre frihet så löser vi problemet. Det Sverige behöver är en integrationspolitik, en politik för att minska segregationen och när det gäller segregationen så är Danderyd och Lidingö betydligt mer segregerat än våra förorter. Det faktum att Sveriges resursstarka isolerar sig i vissa områden där andra inte är välkomna gör inte bara att det uppstår segregation utan dessa människor missar också hela problembilden, de möter inte de asylsökande som de vill tvinga att bo på flyktingförläggningar.

Jag anser inte att valfrihet har något egetvärde, jag anser heller inte att tvång måste vara negativt. Men jag tror på rättvisa och jag tror på alla människors lika värde. Det är förkastligt att en liten grupp människor skulle leva under andra regler än alla andra människor.

När det gäller socialdemokraterna blir det som ett dåligt skämt, först kritiserar de alliansen (med rätta!) för att människor ska tvingas flytta efter kort tid för att få behålla a-kassan, sedan kritiserar sossarna moderaterna (med rätta!) för att de flirtar med de som skulle kunna gå över till sd, därefter gör socialdemokraterna likadant, nekar en liten grupp människor att välja var de vill bo och på så vis lockar de några av dem som annars skulle rösta på sd.

Till sist så är i alla fal socialdemokraternas företrädare i debatten alltid noga med att vara mycket politiskt korrekta, ändå dyker det alltid upp en förespråkare i varje debatt för ny lagstiftning som glömmer bort sig, återgår till att prata om vi som måste ställa krav på dem, om att de borde vara tacksamma som får komma hit, att svenska kan man lära sig även på gamla bruksorter där det idag rivs hus (för att det inte finns några arbeten!).

Jag är dessutom helt säker på att om alla flyktinganläggningar placerades på Östermalm, i Vasastan och på motsvarande platser i andra städer så skulle många asylsökanden som idag bosätter sig via ebo i södertälje med glädje flytta in i en rymlig lägenhet på Östermalm, så om det bara är den önskan politikerna har så är det bara att börja bygga attraktiva bostäder...

Läs även andra bloggares åsikter om: EBO,asylpolitik,bostadspolitik, socialdemokraterna

Politiken framför personen

Socialdemokrater är ofta överens om att politiken och ideologin skall vara det viktiga att kommunicera, person skall komma i andra hand. Det har visat sig svårt att hålla sig till den retoriken och jag skulle gissa att politiken idag är mer personfixerad än någonsin. Detta är nog inte av godo för socialdemokraterna.

Jag tillhör dem som önskar att socialdemokraterna vågade föra en vänsterpolitik. Inte en konservativ politik där allt handlar om försöka hålla Sverige kvar i 80-talet genom att återställa allt till vad det en gång var. Jag vill se en konstruktiv vänsterpolitik, gamla metoder kanske, men utvecklade för idag.

Det är inte någon hemlighet att det finns stora motsättningar inom partiet om hur vi ska utveckla vår politik, eller om hur vi inte ska utveckla vår politik. Det är heller inte av ondo att dessa motsättningar existerar. Självklart är det problematiskt när människor som inte delar den demokratiskt socialistiska ideologin ändå går med i paritet för att försöka förändra det inifrån, men det är en annan sak. Motsättningar är normalt inte av ondo, de leder till debatt och utveckling.

Problematiskt blir det dock när politiken istället för politik kommer att handla om person. Jag tycker att Socialdemokraterna just nu utvecklas i fel riktning, i en riktning som inte majoriteten av medlemmarna stödjer. Istället för att ägna sig åt personliga påhopp borde vi diskutera vilken politik som skall föras. Istället diskuteras partiordförandens kompetens. Det är ett demokratiproblem om det är så att politiken bestäms av partiordföranden med några få, men det kan inte vara partiordförandens eget fel, det tyder i så fall på ett fel i organisationen.

Jag tror säkert att Nalin Pekgul har en poäng, att Mona får mer kritik för att hon är kvinna, men med politiken i första rummet skulle en snedvriden politik inte kunna bero på vem som sitter på ordförandeposten.

En vänsterpolitik är vad alla vi sossar som är kritiska till dagens punkter i rådslagen borde driva, men vi borde inte låta oss luras i fällan att kasta skit på enskilda partikamrater. Det är precis vad högern vill. De tror på personfixering, de tror på en stark ledare, de låter en person forma hela partiets politik. Vi tror på folkrörelsen, vi tror på medlemmarna, vi säger oss tro på demokratin, även inom partiet! Kasta skit på kassa politiska förslag och uttryck bättre förslag, men ägna inte tid på att kasta skit på enskilda personer, även om de kastar skit på oss. Det borde vara just detta som åtskiljer oss vänstersossar, att politiken är det viktiga!

Dagarnas väljarras tyder på att människor vill se en vänsterpolitk i Sverige framöver, en politik som ger jämlikhet och minskar klyftor, en politik som kanske ger mindre valfrihet i vården, men mer frihet till alla människor. Det är dags att partiet tar förnuftet till fånga och börjar kommunicera just detta

DN skriver idag en del om saken...

Maryam Yazdanfar skrev igår om mordet i Husby med ungefär samma utgångsvinkel som jag, läsvärt
Läs även andra bloggares åsikter om: sossar, Socialdemokraterna, personfixering, demokrati och politik

Tillhör man inte överklassen är ens liv inte mycket värt

En vän till mig hamnade i blåsväder förra året för att han kritiserade det faktum att ett våldbrott mot en ung kille från innerstaden med inflytelserik familj får så mycket större proportioner än när det handlar om ett liknande överfall på en grabb från ett mindre bemedlat område, eller som de flesta tänker men få vågar säga, en ung kille från en lägre klass.

Framförallt en journalist reagerade med taggarna utåt, han förvred texten som min vän skrivit och anklagade honom för både det ena och det andra på första uppslaget i en viss tidning. Han kan möjlighen ha haft ett rätt, det faktum att han konstaterade att det finns ett klasshat. För det finns ett klasshat. Klasshatet är sprunget ur det faktum att människor lämnas utanför.

Får man inte vara med i samhället på samma villkor som andra p.g.a. anledningar som att man inte kommer från rätt familj, inte har tillräckligt mycket pengar, inte har rätt hudfärg eller inte är van vid en viss sorts sociala koder så är det otroligt lätt att de föds två känslor, antingen uppgivenhet eller ilska.

De uppgivna kritiseras ständigt i medierna och de jagas av makthavarna. Det är de som blir anklagade för att vara lata och bidragsberoende.

De arga jagas ständigt de också, det är dem vi kan läsa om i tidningarna, de som rånar, slåss, kastar sten på polisen, osv, det är där klasshatet visar sig. Klasshat handlar om en ilska mot dem som inte ger människor en chans, mot dem som har alla förutsättningar och vägrar ge andra detsamma, en ilska mot människorna som ignorerar andra för att de inte beter sig eller ser ut så som överklassen tycker är passande. Det väcker ilska om man aldrig får en chans.

När en ung kille från Husby blir mördad spelar det ingen roll att han inte tillhör de ilskna, det spelar ingen roll att han inte tillhör de uppgivna, Romario är ändå inte lika mycket värd som Ricardo enligt makthavarna, inte enligt journalisterna heller (även om DN skrev en klok ledare i ämnet).

Nej, min vän fick, föga förvånande men mycket upprörande, bevisat för sig och alla andra hur rätt han hade. Ett våldbrott mot en kille från över- eller övre medelklassen är viktigare för samhället än ett likadant mot en kille från en lägre klass. En kille från en lägre klass som dessutom är svart och muslim.

Läs även: Paulina, Gabbi på Rebella

Vill även tillägga (apropå artikeln i Metro imorse) att jag tycker det är hånfullt att Muf nu går ut och låtsas vara förkämparna mot våldet i förorten. Moderaternas hela politik går ut på att öka klassklyftor, de talar om att besegra utanförskap men hela deras politik leder till att öka utanförskap. De tar ifrån oss från de mer utsatta förorterna den lilla utjämning som finns i form av vård, socialförsäkringar och extra resurser till skolorna, till förmån för dem som fötts in i en tryggare klasstillhörighet.