Obehagligt desperata moderater

Det är lätt att skapa myter, nazisterna kunde gasa ihjäl miljontals människor genom att skapa myter om vissa grupper i samhället. Moderaterna har skapat myten kring de lata människorna som inte vill arbeta och därför måste straffas, motiveringen är att om de blir tillräckligt ekonomiskt utsatta så kommer det inte längre att vara värt att lata sig. De är ohumant och det är tydligt att majoriteten av befolkningen håller med om det. Moderaternas myt håller alltså på att falla.

Detta verkar har fått till följd att Moderaterna blivit allt mer desperata, så desperata att ordföranden och en ledamot i socialförsäkringsutskottet i Aftonbladet går till attack mot en enskild individ. (Upptäckte detta genom Alliansfritt) Det är inte bara pinsamt utan det är också en kränkning att människor i högt uppsatta maktpositioner går till angrepp mot individer som för tillfället är väldigt utsatta. Skämmes moderater!

Förmodar att det är samma desperation som får Moderaterna att plötsligt erkänna strukturella förtryck i samhället (se Svd, dn). Moderaterna tror dock att de kan vinna ännu ett val på att lura människor, jag tror inte det! Moderaterna erkänner att kvinnor är underordnade män i genussystemet, men de vill inte ha några tvingande åtgärder för att komma till bukt med problemet eftersom att det "handlar om värderingar". Hela strategin känns otroligt mycket "nya arbetarpartiet"... Socialdemokraterna vet att värderingarna präglas av de faktiska förutsättningarna och för att det ska bli socialt (och framförallt av arbetsgivarna) accepterat att pappor tar ut föräldraledighet så kommer det att behövas lagar för detta till en början. Moderaterna kanske tror att de kan fiska röda väljare genom att påstå att de erkänner genussystemet eller kanske t.o.m. klassamhället, men sorry, det som gör människor röda är just att man vill avskaffa dessa strukturella förtryck och orättvisor!

----------------------------------------

Angående debatten igår. Reinfeldt förlorade både frågan om sjukförsäkringarna och pensionärerna, men det var ju väntat. Det som var riktigt härligt var hur han blev blottad i moderaternas totala avsaknad av politik för unga. Samtidigt som Mona Sahlin pratade om vikten av att bygga bostäder och att motverka diskriminering kunde Reinfeldt bara komma med att de vill försämra anställningstryggheten för unga ytterligare (även om han kallar försämringarna för att "minska tröskeln"). Vid tillfällen som igår blir det otroligt tydligt varför alliansen bara har stöd hos 30% av förstagångs väljarna!
Om debatten i Agenda igår: Svd, DN, Aftonbladet, Jytte Guteland,

----------------------------------------

Intressant? Fler röd eller rödgröna bloggar finner du här: Netroots, Rödgrön

Medkänsla och kärlek till den andre, måste sträcka sig över fokusgrupper

"Medkänsla och kärlek till den andre, måste sträcka sig över fokusgrupper"
Så avslutade Johan Nyström sitt inlägg på SSK bloggen igår. Har tänkt mycket på just den meningen sedan jag läste det, vilken enkel sammanfattning av alla ilskna känslor jag fick efter att ha läst Sahlin – Östros debattartikel häromdagen.

Man blir först och främst sosse för att man vet att man tjänar på det. Vet att
- man aldrig skulle haft råd att gå i skolan i 17 eller 18 år om man själv betalade alla avgifter
- en privat sjukförsäkringen blir för dyrt
- att man inte har kontantinsatsen till en bostadsrätt utan behöver en hyresrätt

Till detta kommer dock en känsla av rättvisa och solidaritet. En känsla av att det saknas rättvisa när en person kan tjäna 350 gånger mer än en vanlig anställd. Solidaritet handlar om vilket samhälle man vill ha.

Som Johan Nyström påpekade i gårdagens inlägg verkar Socialdemokraterna alltså ha en svacka på området solidaritet, i alla fall när det kommer till de mest utsatta. All fokus är på att "vinna medelklassen" och locka över stockholmarna från Alliansen.Detta görs bäst genom att föra en socialdemokratisk politik: tydlig omfördelningspolitik, satsningar på utsatta områden, storsatsning på kollektivtrafik och hyresrätter.

Mona Sahlin och Östros skrev på DN debatt "Det är i småföretagen många av framtidens jobb finns. Vi kommer därför att sänka arbetsgivaravgiften för de minsta företagen." För att locka en viss fokusgrupp. Helt klart att glömma känsla och hjärta. Är det något vi inte ska göra så är det väl att sänka skatter för våra mesta momsfifflare. Jag har aldrig träffat en egen företagare som inte handlar hem prylar till den privata bostaden momsfritt. Möjligen skulle vi extrabeskatta egenföretagarna som en utjämning. Det är småföretagen som står för en stor del av svartjobben, de som kostar samhället 133 miljarder i uteblivna skatter. Dessa vill Sahlin och Östros underlätta för? Vilket hån.

Ett bra löfte som gavs av Sahlin och Östros var dock beskedet gällande arbetslöshetsförsäkringen. "Avgiften till arbetslöshetsförsäkringen kommer kraftigt att sänkas med en skattereduktion." I det förslaget finns lite mer hjärta. Det kommer lika mycket människor till del som verkligen behöver det, som dem som klarar sig oavsätt. Jag hoppas dock att LO vinner frågan, att det inte blir ett återställande av a-kassan, utan att socialdemokraterna vågar utveckla den och göra den mer generös.

Två tydliga tal i Vitan, men mer radikal klimatpolitik tack!

Jag kände en positiv framtidstro när jag lämnade Vitabergsparken efter att ha hört Carin Jämtins och Mona Sahlins sommartal.


Att Carin lovade satsningar på skolbarn och ungdomar var mer än välkommet. Gedigen utbildning för alla är livsviktigt för att förhindra att klyftorna i samhället fortsätter öka. Skolan måste ges resurser så att det finns tillräckligt med personal av alla slag (lärare, kuratorer, bespisningspersonal, sköterskor) så att de vuxna hinner se alla barn. Samhället har mycket att vinna på att fånga upp de barn och ungdomar som håller på att hamna snett tidigt.

Förslaget att ge alla solbarn i Stockholm frukost i skolan är en ganska radikalt just nu när man oftast talar om att effektivisera och prioritera, men det är på sikt en nödvändig åtgärd. Huruvida barn äter frukost hemma har visat sig bero till stor del på den socioekonomiska bakgrunden. Alltså, i privilegierade områden är det en större andel av skolbarnen som äter frukost på morgonen än i mer utsatta områden. Frukosten är alltså en klassfråga och det är nödvändigt att alla barn får näringsriktigt frukost eftersom att det är som alltid, utan att ha fått människans kroppsliga behov (mat, vatten, sömn) uppfyllda så är det omöjligt att ta till sig kunskap. Kunskap är ju som bekant makt.

Monas punkt som engagerar mig som mest var den om investeringar i tåget. Det om något är en livsviktig fråga, utan jord kommer det ju som bekant inte att finnas något liv kvar, i alla fall inte mänskligt. Jag tillhör raden av människor som ställer mig helt frågande till hur tåget kunde bli det dyraste transportmedlet. På pappret har jag inga problem att förstå detta, konkurrens, billig olja, marknadsanpassade biljettpriser på tåget som har för få avgångar, osv. Det jag ställer mig frågande till är hur politikerna som styr kunde låta detta ske? I min föreställning är det just liknande saker som vi har politik för, för att styra utvecklingen i rätt riktning. Nu är det hög tid att satsa på tågen, både snabbare och fler tåg, men också betydligt lägre biljettpriser.

Mona sa också "Man kan älska bilen men hata bensinen" vilket är populistiskt skitsnack. Sanningen är ju att det är exakt det vi gör, även jag. Innebörden av den meningen kommer dock inte ge oss någon hållbar utveckling, i alla fall inte i dagsläget. Människor måste konsumera mindre, punkt. Bilar tar otroligt mycket energi att producera och kräver mycket energi att köra. Att införa rabatter på miljöbilar är ett hån mot miljön. Enligt konkurrenskraftens alla regler så vet vi ju att det som sker är att det pressar priserna på alla bilar. Nej, det är dags att våga vara radikal i miljöfrågorna även när det gäller transporten. Höj miljöavgifterna. Förbjud på sikt nyförsäljning av "vanliga" bilar. Höj flygskatten, drastiskt. Gör det ofördelaktigt att transportera gods på lastbilar än på tåg och båt.

Annars tycker jag klimatmålen som presenterades var bra, just nu känner jag mig stolt över att vara Socialdemokrat!

Läs mer om (hela) talet på: DN och Svd, även Aftonbladet går att läsa dagar som denna.

Ännu bättre skrivet om talet: Peter Karlberg.