onsdag 27 augusti 2008

Om att frånsäga sig ansvar - om att alltid vara feminist

Jag hade tänkt låta bli att kommentera Zandén och Gyllehammars antifeministiska debattinlägg. Till sist känner jag dock ändå att jag har något att säga.

Karin Eder-Ekman, redaktör på Newsmill skriver själv "Naturligtvis ville jag publicera deras text!" och vidare "Hade varit tjänstefel av mig att inte publicera". Stämmer verkligen detta? Hon hävdar att hon inte kunde låta bli för att hon inte håller med författaren i sak. Det är upp till alla redaktörer att bestämma vad som publiceras i deras tidningar, detta gäller självklart Eder-Ekman också.

Det fyller knappast någon funktion att publicera alla sjuka åsikter som finns runt om i landet och världen. Precis som att man inte alltid ska låta sig luras att bli provocerad. Ville Eder-Ekman endast ha uppmärksamhet så har hon ju tyvärr lyckats eftersom att många med mig inte kunnat låta bli att provoceras. Däremot försvarar det inte hennes beslut att publicera detta inlägg istället för ett mer kvalitativt.

Att en f.d. Bang redaktör låter två hyfsat kända kvinnor uttala en så föråldrad syn på kvinnligt, manligt och kärlek är tråkigt. Visst behöver vi en diskussion om ideal, om drömmar. Jag håller helt överens med författarna om att vi måste tillåta andra än de stereotypa drömmarna. Vi måste låta människor leva i vilka konstellationer de vill och sluta klänga fast vid den konservativa synen att kärnfamiljen är den enda vägen till lycka.

Men att hävda att mannens makt över kvinnan och mannens ägandeförhållande till kvinnan skulle ha någonting med frihet eller utrymme att göra är ett hån. Ett hån mot alla kvinnor som lever i förhållanden där mannen slår, tvingar, förtrycker. Inlägget är ett hån mot de kvinnor och män som vågar vara sig själva istället för sina genus, den är dessutom ett hån mot alla kvinnor och män i världen som hela tiden måste leva med patriarkatet att säga att det är det som är kärnan i ömhet och vägen till kärlek.

Redaktören försvarar sitt beslut på den egna bloggen, de flesta kvällstidningar (och dyl.) har skrivit om inlägget: om inlägget: Aftonbladet, Metro och Expressen. Även
GT skriver om det.

Antipatriarkal agenda kan man läsa en vettig reaktion mot inlägget!

tisdag 26 augusti 2008

Desperata moderater och fördomsfullt förakt

Apropå kärlek till den andre så försöker nu vår regering åter att ta billiga poäng genom att utmåla invandrare som en annan sorts människor.

Tobias Billström och c/o skriver idag på DN debatt att "Det finns ingen rättighet för just invandrare att vara arbetslösa i någon speciell del av Sverige." Han försöker vidhålla myten att detta är den enskildas val. Han missar att när arbetslösheten nu ökar så är det invandrare och ungdomar som drabbas värst, det beror knappast på att de väljer att drabbas.

Vidare skriver Billström att "Men lyckas vi inte bättre än i dag att se till att alla som flyttar till Sverige både försörjer sig själva och respekterar grundläggande regler i samhället, skapas grogrund för allvarliga konflikter." Jag undrar om Billström själv tror på detta, eller om han endast vill locka till sig några väljare från sd? Stockholms mest segregerade områden heter Täby, Lidingö, Danderyd. Det är en riktigt pr-grej numera att tala om vilka hårda krav man ska ställa på invandrare och asylsökande, men få vågar tala om vad segregationen till stor del handlar om. Få vågar skriva debattartiklar om hur ljushudade svenskar anstränger sig för att bosätta sig och sina barn i områden där det finns så få människor som möjligt med andra bakgrunder.

Eftersom att det numera är tabu att tala om klass så skriver heller ingen debattartiklar om att det är just en klassfråga dessa ”konflikter” som Billström talar om egentligen handlar om. När västvärlden diskuterar problemen i t.ex. Rio de Janeiro så är ingen sen att påpeka att det handlar om de stora inkomstskillnaderna. Alla är i princip överens om att brotten är så grymma för att brottslingarna inte har något att förlora då de är så utsatta från början. De flesta håller med om att överklassens sätt att isolera sig bakom murar och väktare bara bidrar till ett hårdare sammhällsklimat.

Vi har inte i närheten av Rios problem. Men vi har symptomen. Här säger vi dock att problemen beror på att vi inte klarar av ” att klargöra våra krav på människor från andra kulturer”.

Billigt Billström!

Bra inlägg om rasismen idag finns att läsa på Roya och Matildas blogg.

Hanna Löfqvist kommenterar konkret
Heiti Ernits kommenterar helt sant
Bra kommentarer även av Christian Norlin
Björn Andersson skriver tydligt om rasism och risken med att kategorisera människor

Medkänsla och kärlek till den andre, måste sträcka sig över fokusgrupper

"Medkänsla och kärlek till den andre, måste sträcka sig över fokusgrupper"
Så avslutade Johan Nyström sitt inlägg SSK bloggen igår. Har tänkt mycket på just den meningen sedan jag läste det, vilken enkel sammanfattning av alla ilskna känslor jag fick efter att ha läst Sahlin – Östros debattartikel häromdagen.

Man blir först och främst sosse för att man vet att man tjänar på det. Vet att
- man aldrig skulle haft råd att gå i skolan i 17 eller 18 år om man själv betalade alla avgifter
- en privat sjukförsäkringen blir för dyrt
- att man inte har kontantinsatsen till en bostadsrätt utan behöver en hyresrätt

Till detta kommer dock en känsla av rättvisa och solidaritet. En känsla av att det saknas rättvisa när en person kan tjäna 350 gånger mer än en vanlig anställd. Solidaritet handlar om vilket samhälle man vill ha.

Som Johan Nyström påpekade i gårdagens inlägg verkar Socialdemokraterna alltså ha en svacka på området solidaritet, i alla fall när det kommer till de mest utsatta. All fokus är på att "vinna medelklassen" och locka över stockholmarna från Alliansen.Detta görs bäst genom att föra en socialdemokratisk politik: tydlig omfördelningspolitik, satsningar på utsatta områden, storsatsning på kollektivtrafik och hyresrätter.

Mona Sahlin och Östros skrev på DN debatt "Det är i småföretagen många av framtidens jobb finns. Vi kommer därför att sänka arbetsgivaravgiften för de minsta företagen." För att locka en viss fokusgrupp. Helt klart att glömma känsla och hjärta. Är det något vi inte ska göra så är det väl att sänka skatter för våra mesta momsfifflare. Jag har aldrig träffat en egen företagare som inte handlar hem prylar till den privata bostaden momsfritt. Möjligen skulle vi extrabeskatta egenföretagarna som en utjämning. Det är småföretagen som står för en stor del av svartjobben, de som kostar samhället 133 miljarder i uteblivna skatter. Dessa vill Sahlin och Östros underlätta för? Vilket hån.

Ett bra löfte som gavs av Sahlin och Östros var dock beskedet gällande arbetslöshetsförsäkringen. "Avgiften till arbetslöshetsförsäkringen kommer kraftigt att sänkas med en skattereduktion." I det förslaget finns lite mer hjärta. Det kommer lika mycket människor till del som verkligen behöver det, som dem som klarar sig oavsätt. Jag hoppas dock att LO vinner frågan, att det inte blir ett återställande av a-kassan, utan att socialdemokraterna vågar utveckla den och göra den mer generös.

måndag 18 augusti 2008

Dags att skapa en stark opinion

Idag har Lars H Gustafsson tillsammans med två medförfattare skrivit på DN debatt om problematiken med det nya privata barnsjukhuset.

Jag har skrivit om problematiken kring det privata barnsjukhuset tidigare och om principproblemet med att göra vinst på skattepengar redan i mitt första inlägg så jag ska inte rabbla mina argument emot detta igen.

Dock så tycker jag att det är viktigt att vänstern i Sverige försöker samla sig och skapa motstånd mot detta påhitt. Jag är övertygad om att majoriteten av befolkningen inte tycker att det är rätt att plånboken ska bestämma vilken vård barn har rätt till och det är dags att vi tar tillvara dessa instinktiva åsikter och bildar en stark opinion mot dessa cyniska reformer av vårt samhälle.

fredag 15 augusti 2008

Moderaterna ställer krav på jämställdhet i skolan

Min chef, som är en person jag ser upp till och beundrar på många vis, sa en gång att hon slutat säga ”söt” om små flickor och försöker säga ”vad tuff du ser ut” till alla små barn, pojkar som flickor. Jag har försökt ta efter detta. Försökt att inte tala om för min lilla kusin hur fin hon är när hon niger. Det är svårt, väldigt svårt.

Exemplen är oändliga. Jag vet ett par som inte ville uppfostra sina barn till en typisk pojke och en typisk flicka, men flickan började på dagis, därefter i skolan och efter ett antal år av tjat fick hon sitt rosa prinsessrum.

Att påstå att hur typiskt "manlig" eller "kvinnlig" en människa blir av sin uppväxt skulle vara en ”fråga för barnet och dess familjeomgivning” som vissa försöker hävda (just i detta fall skribenten på bloggen klotband) är naivt. Det är dessutom bevisat att gener förändras av omgivningen under uppväxten, se DN och en analys på vetenskapsnytt bloggen, så att hävda att ens genus är genetiskt blir också allt mer tvivelaktigt även om många ännu försöker.

Alla håller nog med om att man skapas av fler än sin familj, att ens övriga omgivning har en stor inverkan på vem man blir. Barn och ungdomar i Sverige spenderar en stor del av sin tid på förskolan och i skolan, därav bör man kunna dra slutsatsen att de man möter under denna tid får en viss påverkan på hur man blir. Ens genus påverkas alltså av miljön och även om två föräldrar alltid skulle behandla sin son och dotter precis lika så hjälper detta föga om barnen under halva sitt vakna dygn behandlas just som en pojke och som en flicka.

Det är på tiden att alla lärare utbildas i genus. Det är på tiden att det blir självklart att alla skolpersonal skall behandla alla barn lika. Det är glädjande om även vissa moderater börjar se att det finns ett könsmaktssystem. Dock så är jag benägen att hålla med Gudrun Schyman, om de nu ser detta, hur kan de missa att könsmaktssystemet följer med även i resten av samhället och ända in i styrelserummen?

Läs om moderaternas krav på skolan i Svd

torsdag 14 augusti 2008

Knappast någon nyhet

Idag kan man läsa i Svd och Metro att ägarna i Maria beroendecentrum tillsammans kunde plocka ut en vinst på 84 miljoner kronor förra året. Som jag påpekat tidigare är det helt absurt att privata bolag gör vinst på våra gemensamma skattepengar, däremot är det skrattretande att kalla detta en nyhet. Att privata bolag gör vinst på våra skattepengar har varit realitet i många år nu. Precis som VD:n Lotta Olmarken påpekar för Svd så är det normalt.
Vi har absolut agerat rimligt. Vi har gjort en vinst på runt 10 procent per år, det är normalt och nödvändigt för ett privat bolag

Hon har självklart rätt och det är av just den anledningen som vård, skola, omsorg och liknande inte borde drivas av privata bolag. Framförallt så borde det vara absolut förbjudet att göra vinst på verksamheten. Vilket i principen skulle innebära samma sak, inga privata bolag skulle då längre ha något intresse av dessa områden. Möjligen skulle ett och annat kooperativ finnas kvar.

Dag Larsson säger till Svd ”Jag vet inte varför [avtalet med bolaget förlängdes]. Poängen med en avknoppning är att det ska bli billigare för skattebetalarna och så verkar det inte ha blivit.”

Det är detta och dylika uttalanden som får mig att ibland skämmas över att vara sosse. Denna smygliberala inställning som går ut på att konkurrens alltid är positivt för ”kunderna”. Det må så vara att det många gånger stämmer att konkurrens pressar prisen och ibland höjer kvaliteten på handelsvaror för köparen. Missbruksvård är ingen handelsvara, det borde bara vara en rättighet.

Att göra vinst på skattepengar är alltså ingen nyhet, det är tvärt om normalt. Kanske är det dags att göra det omöjligt?

Ali Esbati skriver en krönika i Flamman på ämnet privat vård.

måndag 11 augusti 2008

Hedersvåld eller sexism - pest eller kolera?

Sanna Rayman gör det, på Svds ledarsida, som vanligt väldigt enkelt för sig när hon avskriver att det skulle finnas någon likhet mellan förtrycket av muslimska kvinnor och den fanatiska utseende hetsen hos västerländska kvinnor.

Jag har många gånger debatterat för just detta, att det är olika symptom på samma förtryck, mäns makt över kvinnan. Det handlar om ett hot om att inte bli accepterad, att inte få tillhöra, att bli utstött. Att det är sprunget ur samma patriarkala struktur ser jag inga tvivel på.

Förenklingen tycker jag ligger i att säga ”Medan grunden för det ena är en fri vilja är det andra ett barbariskt tvång”. Först och främst måste man fråga sig, existerar verkligen fri vilja? Människan vill tillhöra en grupp, vill passa in, vill bli älskad. Många gånger vill vi även bli beundrade, respekterade, omtalade och framgångsrika. För att uppnå detta krävs oftast att man mer eller mindre passar in i en viss mall. En man för mannen, en mall för kvinnan. Trots att vi lever i Sverige 2008 går den kvinnliga mallen till stor del ut på att se ut på ett sätt som vi lärt oss att män ”biologiskt föredrar”. Vilket troligen är en enda stor myt, men likväl den bild av kvinnan som alla blir påtvingade.

Jag tror inte att kvinnornas skönhetsoperationer, vare sig det gäller förstorade bröst eller förminskade blygdläppar, handlar särskilt mycket om fri vilja.

Dock så håller jag med om att det är skillnad i förtrycket. Även om de olika ingreppen, skönhetsoperationer och rekonstruerade mödomshinnor, görs för att kvinnan inte vill bli bortstött, så är det en stor skillnad, det är bara den ena som har ett uttalat eller outtalat hot att värja sig mot. Att försvara männens förtyck i hederskulturer med att vårt sexistiska förtryck är lika illa tror jag är att motverka sina syften. Båda är illa, på olika sätt.

Att tvinga en kvinna att dölja hela sig, för att hennes ansikte endast tillhör maken kan inte försvaras av någon som kallar sig feminist. Dock är det viktigt att minnas en sak: Lösningen får aldrig vara att vi tvingar en kvinna att ta av sig en burka, men vi bör arbeta för att ingen någonsin kan få tvinga en kvinna att bära en.

söndag 10 augusti 2008

Människovärdet vi fordra tillbaka

Jag blir många gånger endast upprörd när jag läser DNs (eller Svds) ledare. Sällan håller jag med om vad deras åsikter. Men Niklas Ekdal skriver ofta vasst när det handlar om asyl och flyktingpolitik och dagens ledare är läsvärd.

Det är befriande att även borgerliga medier tar avstånd till danskanas inställning till invandring. Det är befriande att någon kräver att även de borgerliga tar avstånd från Sverigedemokraterna.
Jag ställer mig lite frågande till hans lovord av EU på denna punkt dock, som en välsignelse för flyktingsamordningen. Min starkaste kritik mot EU är just dess hårda gränser mot omvärlden och hur EU behandlar dem som försöker korsa de gränserna!

Två tydliga tal i Vitan, men mer radikal klimatpolitik tack!

Jag kände en positiv framtidstro när jag lämnade Vitabergsparken efter att ha hört Carin Jämtins och Mona Sahlins sommartal.


Att Carin lovade satsningar på skolbarn och ungdomar var mer än välkommet. Gedigen utbildning för alla är livsviktigt för att förhindra att klyftorna i samhället fortsätter öka. Skolan måste ges resurser så att det finns tillräckligt med personal av alla slag (lärare, kuratorer, bespisningspersonal, sköterskor) så att de vuxna hinner se alla barn. Samhället har mycket att vinna på att fånga upp de barn och ungdomar som håller på att hamna snett tidigt.

Förslaget att ge alla solbarn i Stockholm frukost i skolan är en ganska radikalt just nu när man oftast talar om att effektivisera och prioritera, men det är på sikt en nödvändig åtgärd. Huruvida barn äter frukost hemma har visat sig bero till stor del på den socioekonomiska bakgrunden. Alltså, i privilegierade områden är det en större andel av skolbarnen som äter frukost på morgonen än i mer utsatta områden. Frukosten är alltså en klassfråga och det är nödvändigt att alla barn får näringsriktigt frukost eftersom att det är som alltid, utan att ha fått människans kroppsliga behov (mat, vatten, sömn) uppfyllda så är det omöjligt att ta till sig kunskap. Kunskap är ju som bekant makt.

Monas punkt som engagerar mig som mest var den om investeringar i tåget. Det om något är en livsviktig fråga, utan jord kommer det ju som bekant inte att finnas något liv kvar, i alla fall inte mänskligt. Jag tillhör raden av människor som ställer mig helt frågande till hur tåget kunde bli det dyraste transportmedlet. På pappret har jag inga problem att förstå detta, konkurrens, billig olja, marknadsanpassade biljettpriser på tåget som har för få avgångar, osv. Det jag ställer mig frågande till är hur politikerna som styr kunde låta detta ske? I min föreställning är det just liknande saker som vi har politik för, för att styra utvecklingen i rätt riktning. Nu är det hög tid att satsa på tågen, både snabbare och fler tåg, men också betydligt lägre biljettpriser.

Mona sa också "Man kan älska bilen men hata bensinen" vilket är populistiskt skitsnack. Sanningen är ju att det är exakt det vi gör, även jag. Innebörden av den meningen kommer dock inte ge oss någon hållbar utveckling, i alla fall inte i dagsläget. Människor måste konsumera mindre, punkt. Bilar tar otroligt mycket energi att producera och kräver mycket energi att köra. Att införa rabatter på miljöbilar är ett hån mot miljön. Enligt konkurrenskraftens alla regler så vet vi ju att det som sker är att det pressar priserna på alla bilar. Nej, det är dags att våga vara radikal i miljöfrågorna även när det gäller transporten. Höj miljöavgifterna. Förbjud på sikt nyförsäljning av "vanliga" bilar. Höj flygskatten, drastiskt. Gör det ofördelaktigt att transportera gods på lastbilar än på tåg och båt.

Annars tycker jag klimatmålen som presenterades var bra, just nu känner jag mig stolt över att vara Socialdemokrat!

Läs mer om (hela) talet på: DN och Svd, även Aftonbladet går att läsa dagar som denna.

Ännu bättre skrivet om talet: Peter Karlberg.

torsdag 7 augusti 2008

Håll kvinnorna skräckslagna

"Tro inte att det inte händer dig" det var rubriken på Metros artikel om att överfallsvåldtäkterna ökar i augusti månad (vilket tyvärr inte är konstigt utan snarare handlar om temperatur och semester än på att månaden). Jag satt på tunnelbanan och kände hur ilskan bubblade upp i mig.

"Just parkerna är det viktigt att man undviker när man är ensam" säger Kia Samrell från polisen till metro. Okej, så som ensam tjej bör man inte gå genom parken, då får man kanske skylla sig själv om något inträffar? Dock så slutar det inte där, utan meningen fortsätter "men man är inte garderad någonstans".

Vart vill de komma?

Är tanken att skrämma tjejer helt bort från livet efter mörkrets infall? Att vi skall gå tillbaka ett par hundra år i tiden och bara låta tjejer vara ute i sällskap med bröder, fäder eller makar?

Tjejer och kvinnor idag lever inte i någon föreställning om att en överfallsvåldtäkt "inte händer mig". Tvärt om. Tack vara den massiva skrämselrapporteringen lever nästan alla tjejer och kvinnor idag i tron att chansen att bli våldtagen på gatan är ganska stor. Att man aldrig borde gå själv från tunnelbanan på nätterna, att man om man gör det hälst ska småspringa hem med mobilen i högsta hugg i den ena handen och nycklarna i den andra. Fast nej, de senaste åren har vi fått lära oss att vi absolut inte ska ha nycklarna i handen, dessa kan användas som vapen av våldtäktsmannen.

Följer man alla råd och rekommendationer så kan man snart inte gå ut alls. Nej, det som behövs är det motsatta. Om det promenerade ensamma tjejer på var och varannan gångväg så skulle man aldrig vara ensam. Om alla tjejer och kvinnor vågade promenera hem på nätterna med tunga trygga steg så skulle kanske maktbalansen så småningom börja förändras.

Framförallt så har media och alla föräldrar ett stort ansvar här. Varje våldtäkt är en fruktansvärd händelse för den drabbade och för samhället. En ständig påminnelse om patriarkatet där mannen tar sig rätten att ta för sig av kvinnan. Men detta får inte tillåta att begränsa alla kvinnor i alla dagar. Det är dags att sätta ned foten: Sluta skräm kvinnorna och tjejerna!


  • Läs även Amnestys rapport om svenskars attityd till våldtäkter, vilken till viss del förklarar varför så mycket kraft ägnas åt att skrämma kvinnor istället för att ta itu med det verkliga problemet.
  • Ung socialisterna har sammanfattat rapporten här.

måndag 4 augusti 2008

Sjukdomsinsikt?

Sjukdomsinsikt? Nej, inte direkt.

DN skriver om rapporteringen kring brott och brottslingar, de skriver att media inte kunnat förändra attityderna till brott och brottslingar. Delvis sant. Till stor del att skylla ifrån sig. Media har makt att skapa opinion, skapa attityder. Fanns inte tillgången till de snaskiga artiklarna skulle attityden troligen fortfarande vara en annan. För mig framstår det hela som ett enda stort utnyttjande av brottsoffer och anhöriga.

Varför människor frossar i detaljer kring bestialiska brott förvånar mig delvis, men å andra sidan har människor alltid ägnat sig åt olika former av gladiatorspel. Människor behöver kontroll. Ibland genom lagar, ibland räcker det med vår gemensamma sociala kontroll. Ibland bör media själva kontrollera sig, men numera verkar kassaintresset styra så pass mycket att alla gamla principer får falla bort.

Igår kunde man läsa på löpsedeln om källarmonstret. Vad artikeln egentligen handlade om vet jag inte, men jag reagerade på just ordet/namnet "källarmonstret" och jag förstod att de syftade till Josef Fritzl. Aldrig hade jag vågat tänka att en människa kunde göras något så vidrigt som det han gjorde, jag har undvikt att läsa artiklarna då jag helst vill veta så lite detaljer som möjligt. Det händer ibland att människor gör hemska saker, ibland riktigt hemska, som att skjuta ned några av sina skolkamrater, utnyttja sina barn, mörda homosexuella, listan kan tyvärr göras ganska lång. Gör det dessa människor omänskliga?

Jag tror att människor i stort sätt formas av sin uppväxt och omgivning. Vissa har defekter i hjärnan eller psykiska störningar som gör att de har det svårare att formas på det sätt man önskar att människor formas. Många gånger visar det sig att människor som begår hemska brott själva blivit utsatta under sin uppväxt och många av Sveriges intagna har olika former av bokstavskombinationer och saknar därför många gånger empati eller de "normala" spärrar som de flesta av oss har inom oss. Är de omänskliga för det?

Trenden är att människor kräver allt hårdare straff för de personer som begår brott och allt färre människor pratar om vård. Detta hör troligen ihop med medias bild av de dömda, de målas upp som ondskefulla varelser, monster, omänskliga. Ibland går inte en människa att vårda, ibland måste personer spärras in inte bara för omgivningens skull utan även för dennes egen skull.

Frossandet i bestialiska brott är egentligen samma symptom som frossandet i kändisars olyckor och samma fenomen som gör att människor ägnar sig åt att titta på dokusåpor som går ut på att människor ska såra varandra genom att vara otrogna eller att göra bort sig.

Det är dags att skärpa kontrollen. Dags att sluta frossa i andras lidande och dags att skydda offren. I den bästa av världar skulle den sociala kontrollen räcka, i den bästa av världar vore det otänkbart att locka läsare genom att beskriva misshandeln och utnyttjandet av Bobby i detalj.

En bra kommentar kring ledaren finns på denna blogg: Paolo Pisoffi och Niklas Hellgren har skrivit ett inlägg som inspirerade mig och gör att jag önskar det fanns mer tid att utveckla även mitt eget inlägg.

fredag 1 augusti 2008

Snart är Norge värre än Danmark

Dagens absoluta måste!

Läs Ali Esbatis artikel i Aftonbladet om rasismen och Fremskrittspartiet i Norge. Välskriven, obehaglig sanning.

Utvecklingen gällande främlingsfientligheten i Norden just nu får mig att må illa, jag förstår faktiskt inte hur så många människor kan vara så rasistiska. Vad har hänt med människors känsla för alla människors lika värde?

DNs ledare verkar dock i det närmaste hoppas på att trenden skall sprida sig även hit. Hellre rasism än social rättvisa, eller hur tänker de?