Två tydliga tal i Vitan, men mer radikal klimatpolitik tack!

Jag kände en positiv framtidstro när jag lämnade Vitabergsparken efter att ha hört Carin Jämtins och Mona Sahlins sommartal.


Att Carin lovade satsningar på skolbarn och ungdomar var mer än välkommet. Gedigen utbildning för alla är livsviktigt för att förhindra att klyftorna i samhället fortsätter öka. Skolan måste ges resurser så att det finns tillräckligt med personal av alla slag (lärare, kuratorer, bespisningspersonal, sköterskor) så att de vuxna hinner se alla barn. Samhället har mycket att vinna på att fånga upp de barn och ungdomar som håller på att hamna snett tidigt.

Förslaget att ge alla solbarn i Stockholm frukost i skolan är en ganska radikalt just nu när man oftast talar om att effektivisera och prioritera, men det är på sikt en nödvändig åtgärd. Huruvida barn äter frukost hemma har visat sig bero till stor del på den socioekonomiska bakgrunden. Alltså, i privilegierade områden är det en större andel av skolbarnen som äter frukost på morgonen än i mer utsatta områden. Frukosten är alltså en klassfråga och det är nödvändigt att alla barn får näringsriktigt frukost eftersom att det är som alltid, utan att ha fått människans kroppsliga behov (mat, vatten, sömn) uppfyllda så är det omöjligt att ta till sig kunskap. Kunskap är ju som bekant makt.

Monas punkt som engagerar mig som mest var den om investeringar i tåget. Det om något är en livsviktig fråga, utan jord kommer det ju som bekant inte att finnas något liv kvar, i alla fall inte mänskligt. Jag tillhör raden av människor som ställer mig helt frågande till hur tåget kunde bli det dyraste transportmedlet. På pappret har jag inga problem att förstå detta, konkurrens, billig olja, marknadsanpassade biljettpriser på tåget som har för få avgångar, osv. Det jag ställer mig frågande till är hur politikerna som styr kunde låta detta ske? I min föreställning är det just liknande saker som vi har politik för, för att styra utvecklingen i rätt riktning. Nu är det hög tid att satsa på tågen, både snabbare och fler tåg, men också betydligt lägre biljettpriser.

Mona sa också "Man kan älska bilen men hata bensinen" vilket är populistiskt skitsnack. Sanningen är ju att det är exakt det vi gör, även jag. Innebörden av den meningen kommer dock inte ge oss någon hållbar utveckling, i alla fall inte i dagsläget. Människor måste konsumera mindre, punkt. Bilar tar otroligt mycket energi att producera och kräver mycket energi att köra. Att införa rabatter på miljöbilar är ett hån mot miljön. Enligt konkurrenskraftens alla regler så vet vi ju att det som sker är att det pressar priserna på alla bilar. Nej, det är dags att våga vara radikal i miljöfrågorna även när det gäller transporten. Höj miljöavgifterna. Förbjud på sikt nyförsäljning av "vanliga" bilar. Höj flygskatten, drastiskt. Gör det ofördelaktigt att transportera gods på lastbilar än på tåg och båt.

Annars tycker jag klimatmålen som presenterades var bra, just nu känner jag mig stolt över att vara Socialdemokrat!

Läs mer om (hela) talet på: DN och Svd, även Aftonbladet går att läsa dagar som denna.

Ännu bättre skrivet om talet: Peter Karlberg.